Sagt om högläsning

Vad är det bästa med att någon läser högt? 

"Att man får en bild i huvudet och kan tänka mer på det som händer. När man läser tyst får man knappt några bilder, då tänker man mest på bokstäverna." 
Sagt av en elev i klass 2C på Ekebyskolan på Ekerö, som deltagit i Barnens Bokklubbs Högläsningstävling 2009.

Blinkningar och läsglädje

Ur en intervju av Ann-Charlotte Irhede med Margareta Lindberg i Correspondenten 2002-10-09:
Margareta Lindbergs mor var speciallärare och förstod vikten av att läsa högt så det förekom mycket högläsning i hemmet i Örnsköldsvik, där Margareta växte upp.
- Men det var en dagsrutin - ingen högtidsstund (säger Margareta). Och berättelserna var mycket moraliska och pedagogiska. Och de väckte ingen läslust. Den fick hon i stället från sin far.
- Han var inte ett dugg pedagogisk, men han tyckte själv att det var roligt. Han läste högt ur Örnsköldsviks Allehanda och slutade aldrig att förundras över det som stod i tidningen.
Och den känslan av spänning och nyfikenhet överförde han till sin dotter. Och det är just det som är hemligheten med att förmedla läsglädje, menar Margareta Lindberg.
- En bra högläsningsbok innehåller olika bottnar för olika åldrar. Några blinkningar till den vuxne underlättar och de yngsta behöver inte förstå allt.
- Det skapar i stället nyfikenhet. Jag har aldrig förstått det där med att man måste tillrättalägga och förklara allting. Då blir det bara slätstruket.

Bildglädje & läslust 

Det härliga med högläsning 

"Den som lyssnar behöver inte förstå allt, men man kan klara betydligt svårare text när någon läser högt."

Böcker som formar 

"En bra bok ska kännas i magen och i huvudet på samma gång. Det ger en läsupplevelse. Vad är en läsupplevelse? En författare kan med ord gestalta, dvs forma (formulera), göra synligt det som vi andra också känt, tänkt, upplevt, drömt - men som vi inte kan ge form och gestalt."


Inte lat av högläsning 

"Föräldrar vill sina barn allt väl och har stora ambitioner för deras del men de är inte alltid så kloka. Det händer ofta att vuxna slutar att läsa högt för sina barn för att få dem att lära sig att läsa och träna sin egen läsning. Detta är en katastrof för många barn. I stället för de tjocka högläsningsböckerna, de spännande äventyren och det fantastiska berättarspråket måste de ta sig igenom okomplicerade och tillrättalagda texter som inte liknar den litteratur de är vana vid."

"Högläsning ökar läslusten, ordförrådet, språkförståelsen, människokunskapen, intresset för andra tider, andra länder. Barn förstår intuitivt hur viktiga ord och fantasi är, 'Fattar du inte att jag tänker med dom ord jag har', sa en sexåring till en stressande vuxen. En annan begrundade vad man behöver fantasi till. 'Utan fantasi kan man bara tänka bakåt.' "

Ovanstående citat är tagna ur boken Bildglädje & läslust av Susanna Ekström och Britt Isaksson. Utg av En bok för alla 1997.

Låt oss läsa högt 

"Böckerna kommer tidigt in i barnens liv i och med skolans början, men föräldrarna kan bidra till att göra barnen skolmogna genom att visa dem sitt eget intresse för böcker. I denna utveckling - och givetvis även under de första skolåren då själva lästekniken måste läras in och ett enkelt läsa-själv-material sålunda är nödvändigt - är högläsningen en mycket viktig faktor. Till föräldrarnas hjälp finns en lång rad av barnböcker, från de enkla småbarnsberättelserna ur vardagslivet till de mera sammansatta barnböckerna med ett fängslande innehåll och ett språk rikt på valörer. Utöver den glädje och stimulans högläsningen nästan alltid skänker sätts föreställningsmekanismen igång när barnen får höra om främmande miljöer eller om gångna tider. Fantasin får rik näring, tankelivet skärps, ordförrådet får friska tillskott och förmågan att uttrycka tankar och stämningar ökar i väsentlig grad."

"Det är speciellt viktigt och stimulerande med högläsningen när barnen håller på att lära sig läsa. Det egna läsmaterialet måste ju hållas på en enkel nivå både vad beträffar ordförråd, innehåll och ämnesbehandling, men föräldrarna kan öka barnens läsaptit genom att läsa högt för dem ur böcker rika på iakttagelser och händelser, värme, humor, spänning och mänsklighet. Högläsningsböckerna bör dessutom ha ett tempo som för handlingen framåt i lagom stora portioner och en sammanhållande röd tråd. Med högläsningsböcker måste barnen hela tiden vilja veta hur det går."

"Högläsningen kan hjälpa barnen till ett lyckligt förhållande till böcker och är därför en god investering i deras framtid. De böcker som här presenteras har visat sig vara sådana att barnen inte tröttnar på dem även om de hör dem läsas många gånger, ett viktigt kriterium när det gäller barnböcker överhuvudtaget."

Ovanstående citat är hämtade ur Låt oss läsa högt. Ett urval högläsningsböcker för barn sammanställda av Viveca Hänninger, Margareta Ploman och Mary Örvig. Bibliotekstjänst Bokurval 34, 1963.

Barn, föräldrar, böcker 

Förmedla läsningens tjusning!

"Vi måste förmedla det lustfyllda och det fantastiska. Visa möjligheterna, tankeflykten och det roliga i läsningen … Ge prov på läsningens tjusning och tala om vilken källa till glädje det är."

Läs högt 

"Många föräldrar gör felet att sluta läsa högt för sina barn så snart de lärt sig läsa själva. I början är barnens läsförmåga mycket begränsad. Det betyder att barnet inte klarar att läsa böcker där innehållet är i nivå med deras mognad utan måste öva i enklare böcker, ofta med ett i deras ögon barnsligt innehåll. Detta kan leda till att de uppfattar böcker som larviga och ointressanta, vilket kan lägga grunden till en livslång misstro till bokläsning.

Under denna inledande lästräningsperiod är det därför mycket viktigt att vuxna läser mer avancerade böcker för sina barn. Det visar dem vilka möjligheter böckernas värld rymmer, bara man blir bra nog på att läsa."

Ovanstående citat är hämtade ur Barn, föräldrar, böcker av Jan Nilsson,
 Almqvist & Wiksell Läromedel 1986.

Så får du barnen att läsa mer 

Ur en intervju av Anna Hjalmarsson med Bo Sundblad i Aftonbladet 2008-04-02:
"Barn klarar inte skolans krav om de inte läser böcker på fritiden. Barn som läser får bättre betyg, inte bara i svenska, utan i alla ämnen.

Alla barn behöver läsa böcker, frivilligt och för nöjes skull, för att klara skolan, och för att kunna fungera i samhället.

En undersökning bland elever i 8:e klass visade att av dem som fått godkända betyg i alla ämnen brukade alla läsa böcker. Bland de elever som inte fått betyg i tre eller fler ämnen fanns ingen som läste böcker frivilligt."

Skriftspråket behövs 

"Det går inte att överdriva hur viktig läsningen är för att ungdomar ska klara skolan och de krav som samhället ställer, säger Bo Sundblad. För att barnens språk ska utvecklas fullt ut behövs skriftspråket och för att förstå skriftspråket behöver man läsa. Genom att läsa utvecklar barn också sin fantasi, sin förmåga att reflektera och sin förmåga till abstrakt tänkande. Och det går inte att ersätta med andra aktiviteter, säger Bo Sundblad. Utvecklingen av läsandet hänger samman med utvecklingen av skriftspråket, med läsandet."

Hitta läslusten 

"Det räcker alltså inte med att barnen lär sig läsa. De behöver också hitta lusten i att läsa och börja läsa för nöjes skull. Läslusten grundläggs redan när barnen är riktigt små. När man som förälder sätter sig med de minsta barnen och bläddrar i pekböcker och läser högt så vänjer man barnen vid böcker och vid att läsning är något trevligt och rofyllt som man gör tillsammans.

Barn som har blivit lästa för brukar ofta be om att få höra böcker, säger Bo Sundblad."

Läs högt 

"Och högläsningen tycker han absolut man ska fortsätta med även när barnen blivit större och börjar kunna läsa själva. Högläsningen ger möjlighet att prata om det man läser, gå tillbaka och reflektera och det hjälper barnet att hitta fram till en mer kvalificerad läsning.
Men det är viktigt att hitta böcker som både barn och vuxna uppskattar, så att läsningen verkligen blir en aktivitet som alla uppskattar."

Tema högläsning 

Bibliotekarie Caroline Karlsson, Stadsbiblioteket i Stockholm har formulerat några tankar kring högläsning:
"När man läser högt lyssnar barnet på språket, dess detaljer och nyanser, och uttal och ordförståelse tränas. Därför bör man fortsätta läsa högt för barnen, även när de kan läsa själva. Högläsning gör inte barnen lata utan kan fungera som inspiration och lust till eget läsande och berättande."

"Högläsningsstunden kan skapa intresse och visa barnen till böcker som de själva kanske inte skulle ha hittat fram till."

"Högläsaren kan välja att ta svårare böcker - både språkligt och innehållsmässigt - än om barnen skulle läsa själva, då man har möjlighet att stanna upp och förklara och tillsammans samtala om boken."